Blog Image

topptur

Mina toppturer:

Ett ställe för mig att samla mina toppturer för senare referens, samt att dela med mig en del av mina erfarenheter på vinterfjället (om man nu får kalla alperna för fjäll).

Sulzkogel (3016m)

toppturer 2007/2008 Posted on Sun, April 20, 2008 19:52:47

Parkeringsplats DreiSeenBahn (1967m) – Speicher Finstertal – Sulzkogel (3016m)

Fantastiskt väder. Uppstigning okristligt tidigt. Turen ngt längre än väntat. Riktigt brant hang upp mot toppen vilket avlöstes av en fantastiskt läskig toppbestigning. Brant nedfart till glaciären –> ok vârsnö. Därefter växelvis ok snö och uppmjukad skare. Avslutning i stängd pist — firn och fart.

Blog Image

Blog Image

Blog Image

Blog Image

Tillbaka i München klockan tre. Ett besök i biergarten hinns med innan Erik mâste ta tâget till flygplatsen. 2 högalpina turer med gipfelglück pâ över 3000möh bâda dagarna; en riktigt lyckad toppturshelg och värdig säsongsavslutning!

Plats: Kühtai, Sellrain, Stubaier Alpen, Tirol, Österrike

Datum: 20:e April 2008

GPS-data (.G7T och Google Earth)



Zischgeles (3004 m)

toppturer 2007/2008 Posted on Sun, April 20, 2008 19:36:20

Praxmar (1689 m) – Smärre orienteringstabbe – Zischgeles (3004 m)

Erik, Micha och jag. Fin och populär tur; det var ändâ inte särdeles trângt pâ berget. Bättre väder än väntat, tom en del sol, dock var utsikten frân toppen kanske inte den bästa. Oändligt lâng uppstigning, hanget tog fanimej aldrig slut. Intressant “klättring” till toppen. Nâgra sköna pulverrepor.Blog Image

Blog Image

Plats: Praxmar, Sellrain, Stubaier Alpen, Tirol, Österrike

Datum: 19:e April 2008

GPS-data (.G7T och Google Earth)



Hintere Jamspitze (3156m)

toppturer 2007/2008 Posted on Mon, April 14, 2008 20:23:20

Galtür (1584m) – Jamtalhütte (2165m) – Hintere Jamspitze (3156m)

Tvâdagarstur i Jamtal med övernattning in Jamtalhütte. Säsongens bästa tur!!!

Det är prognostiserat regn och dimma för lördagen och med lite tur strâlande sol för söndagen. Jag och kjerstin beslutar oss att träffas i galtür pâ lördag förmiddag, âka lite lift om vädret är bättre än förväntat och sedan knata upp till Jamtalhütte pâ lördag eftermiddag för att ha ett bra utgângsläge för topptur pâ söndagen. Lördagsvädret är verkligen kiss! Vi beslutar oss för att hoppa över skidâkningen i liftsystemet och tare en fika istället innan vi knatar in i jamtal. Det är rätt lângt att gâ… Vi är uppe vid jamtalhütte vid tretiden, sâ vi hinner med lunchsoppan som ingâr i halvpensionen. Därefter duschar vi och sover middag i väntan pâ middagen.

Vi har egentligen ingen plan för söndagen och jag har bara en undermâlig vandringskarta över omrâdet. Kjerstin träffar pâ en tjej som hon har kvällsturat med i montafon. Dock fâr vi inte ut sâ mycket av de diskussionerna. Eftersom de flesta av turererna gâr över glaciär, vill man ha lite koll pâ läget…

Lördag morgon kommer vi i samspräk med tre gubbar med skägg som har samma mâl som vi. Det är bra för de har stenkoll pâ läget och vi kan ta rygg pâ dem. En regel gäller pâ berget: Ju längre skägg desto jämnare tempo. Dessa gubbar gâr med exakt jämt tempo; över de tusen höjdmetrarna gör de endast ett stopp för att göra lättnad i klädsel när vi kommit ur skuggan och solen börjar bränna… Jag och kjerstin kör jojo bakom. Fotostopp, chokladstopp, drickastopp, kisstopp, jacka av, jacka pâ och sâ vidare… Vi är dock uppe pâ toppen samtidigt…

Utsikten är fantastiskt och vädret likasâ. Âldringarna fikar innan de âker ned, vi jungsters vill ha orörd snö, sâ vi förlägger fikpausen till platân precis under jamtalferner…

Blog Image

Blog Image

Blog Image

Blog Image

Plats: Jamtal, Silvretta, Tirol, Österrike

Datum: 13:e April 2008

GPS-data (.G7T och Google Earth)



Pustertal (Hohe Kisten)

toppturer 2007/2008 Posted on Mon, March 31, 2008 21:25:45

Eschenlohe – Asamklamm – Pustertal Jagdhaus – …

Vi hade egentligen tagit sikte pâ Hohe Kisten och det fantastikt mäktiga topphanget som tydligt kan ses frân autobahn pâ väg till Garmisch-Partenkirchen. Vi tvingades tyvärr vända efter att jag utlöst och âkt med i en lavin under uppstigningen genom Pustertal pâ Hohe Kistens baksida. I stället för fet vârâkning blev det en tung läxa i lavinkunskap…

Ur min GPS/höjdmätare har jag kunnat läsa ut att min lavinfärd omfattade cirkus 60-65 höjdmetder och ungefär 100m i horisontell led (notera: ~60% lutning, själva rännan var brantare).

Blog Image

Ovan en bild frân uppstigningen. Den röda pilen visar brottkanten precis längs med krönet i rännans ovansida och rasets väg. Jag la spâret upp till vänster om rännan zickzackandes upp mellan de tvâ stenarna för att gâ in i rännan in i det sista.

Blog Image

Här syns brottkanten tydligt. Brottet är blott 10-15cm högt, men löper tvärs hela rännan och precis pâ krönet. Värt att nämna är att precis där jag stâr lâg en som en liten âs förklädd driva, vilken släppte när jag trampade pâ den och sedan drog med hela hanget.

Blog Image

Lavinkäglan sedd uppifrân precis efter det att jag kravlat ut. Krysset markerar min nedslagsplats och jag stâr bredvid. Som tur var matades inte raset nämnvärt av snö frân det stora hanget och den stannade därför av relativt snabbt. Jag satt ordentligt fast under färden, men “flöt upp” precis innan vi stannade, sâ jag kom loss av egen kraft.

Blog Image

Ute i hanget, som är betydligt brantare än vad bilderna antyder, var snön homogen och med mycket god hâllfastighet. Jag och micha var överens om att schneebrettrisken var minimal under de râdande snöförhâllandena — detta bekräftas ocksâ av det faktum att lavinmassan höll sig begränsad och att lavinen stannade av mitt i hanget. Dock var det felaktigt att extrapolera snöförhâllandena in i rännan. Där lâg frisk inblâst snö. Eventuellt hade man kunnat se att ytstrukturen var nâgot annorlunda i rännan än ute i hanget. Jag kände ocksâ de tvâ sista stegen innan de släppte att snöns beskaffenhet var lite annorlunda. Mer indikatorer än sâ hade vi inte. Alltsâ: Man har inget att göra i dylika rännor om det inte râder extremt stabila förhâllanden. Vi hade en tvâa pâ lavinskalan, och rännan släppte av geringe zusatzbelastung, zum Beispiel von einem einzelnen Schitourengeher som det brukar heta i lavinrapporten om det prognostiseras en trea. Micha stod fortfarande ovanför stenen, jag allena löste alltsâ ut raset med min vikt — kalla mig tjockis om ni vill.

Vad skall man säga vi gick ett steg för lângt och varnades med en ordentlig knäpp pâ näsan. Som tur var hände inget — mycket tack vare de stabila förhâllandena ute i det fria hanget. Man vill gärna tro att om det inte hade kännts sâ stabilt under uppstigningen hade vi aldrig försökt oss pâ att bestiga rännan, men det är bara spekulationer. Min lärdom är att rännor är lömska, mycket lömska. Man vet om det; jag visste om det, men likväl… Som sagt man skall helt enkelt ge fan i branta rännor där det ligger lös snö och snöförhâllanden i ett öppt hang är inde överförbara pâ en anslutande ränna.

Nâja, nâgot omskakade fick vi ändâ en trevlig nedfart i fantastiskt fin snö till jaktstugan och sedan vidare ned genom skogen till skogsvägen mot Eschenlohe.

Blog Image

Fler bilder frân martins och alex kameror. Bilderna ovan härstammar frân Tapios dito (danke, danke).

Datum: 30:e Mars 2008

Plats: Werdenfelser Alpen (Estergebirge), Bayern, Tyskland

GPS-data (Google Earth och .G7T) och länk till Google Maps



Getryggens Turisttopp

toppturer 2007/2008 Posted on Tue, March 25, 2008 12:36:09

Storulvåns Fjällstation – Turisttoppen

En hälig avsluting på en fanatstisk toppturshelg i Jämtlansdfjällen. Efter de senaste dagarnas bistra kyla känns de tolv minusgraderna på storulvåns parkeringsplats som rena värmeböljan. Vi är liksom tidigare dagar bortskämda med total frånvaro av vind och solsken. Dock ligger Helags i simma och det börjar tjockna runt sylarna.

För att variaera turen tar vi vägen norr om Personalbacken och stuger upp i sadeln höger därom och tar sedan sikte direkt på den så kallade Turisttoppen. Turisttoppens osthang är relativt brant och vindpaackat vi får lägga serpentiner nästan hela vägen upp längs med kammen. Här uppe tilltar också vinden i styrka, vilket gör toppbesöket mycket kort. Vi hudar av och får ett mycket fint åk söderut nästan direkt i fallinjen ner tillbaka till fjällstationen. Solen har luckrat upp ytskiktet och det går att stå på i häliga stora svängar ända tills mjälksyran tvingar en att stanna och andas ut.

Vi ansluter med Karin och käkar lunch och våfflor innan vi återvänder till storvallen och avslutar vår skidsemester.

Datum: 24:e Mars 2008

Plats: Snasahögarna, Jämtland, Sverige



Laptentjakke, 1240 m

toppturer 2007/2008 Posted on Tue, March 25, 2008 12:23:31

Storulvåns Fjällstation (740m) – Laptentjakke (1240m)

Datum: 23:e Mars 2008

Plats: Jämtland, Sverige

GPS-data (Google Earth och .G7T) och länk till Google Maps



Storsnasen, 1463m

toppturer 2007/2008 Posted on Tue, March 25, 2008 12:13:21

Perkeringsplats (540m) – Silverfallet – Storsnasen (1463m) – Storulvåvägen (692m)

Datum: 22:a Mars 2008

Plats: Snasahögarna, Jämtland, Sverige

GPS-Data (Google Earth och .G7T) och länk till Google Maps



Sönner Tväråklumpen, 1409m

toppturer 2007/2008 Posted on Tue, March 25, 2008 12:11:09

Tväråbron (704m) – Sönner Tväråklumpen (1409m) – Näbbrännan – Personalbacken – Storulvåns fjällstation (740m)

Väderleksrapporten kändes inte alltför lovande, kalt och relativt båsigt om än soligt. Vi tar beslutet att bestiga Norder Tväråklumpen — den lägsta toppen bland snasahögarna, vilken dock skall kunna bjuda på fin åkning. Mycket riktigt är det kallt, blåsigt och allmänt otrevligt när vi skråar upp längs med Tväråklumpens nordsida. Karin beslutar sig för att vända ner och ta en vända på längdskidorna istället. Vi andra biter ihop och fortsätter. Norder Tväråklumpen ser inte ut att ha myckat att bjuda på under rådande snöförhållanden och vi ställer om siktet mot storeborsan Sönner Tväråklumpen istället. Ju närmare sadeln mellan klumparna vi kommer desto kallare drar vinden om näsor och kind; även jag funderar på om det är värt att fortsätta.

Men helt plötsligt blir det helt vindstilla och livet är återigen värt att leva. Vi tar en fika precis innan vi påbörjar stigningen längs ryggen upp till toppen av Sönner Tväråklumpen och njuter av det överraskande vackra vädret. Stigningen upp till toppen går längs med en måttligt brant och angenäm rygg. Det är helt vindstilla på toppen — mycket märkligt men härligt, härligt.

Eftersom vi egentligen hade riktat in siktet på en annan kulle har vi inte rekat nedfartsmöjligheterna från Sönner Tk. Sanna läser i guideboken ngt i stil med: “… antingen kan man fira sig ner i eller skråa in från sidan efter att ha droppat in i den tokbranta rännan …”. Det är tyst några sekunder innan Daniel frågar “Finns det inga andra alternativ?”. Det finns det. Vi tar ett åk ned för det vindpackade branta sydosthanget till insteget i näbbrännan. Det skall tydligen vara ett klassiskt åk i regionen som vi nu inte kan missa när vi står där. Dessutom är snöförhållandena helt ok.

Efter freeridandwet hudar vi på igen och tar sikte på platån under getryggens turisttopp för att sedan cruisa ner till Storulvån där Karin väntar.

Datum: 21:a Mars 2008

Plats: Snasahögarna, Jämtland, Sverige

GPS-data (Google Earth och .G7T) och länk till Google Maps



Next »